Jaa, när jag var jätteliten och red på knatteridning på Enköpings RK Åkerby så red mamma en häst som hette Tex, alltså Kex i mina öron. Det var en ponny som hette Volvo på ridskolan då som jag red i princip varje gång, han var en jättevit skimmelvalack, b-ponny tror jag. (Vissa säger att han lever nu men vettefan) han var iallafall jättesuperduper seg om man inte hade ben, som jag inte hade då. Senare så fick jag börja rida "riktiga" lektioner istället för att rida knatteridning då man fick en ledare. Den första hästen jag red på en "riktig" lektion var en häst som kom från storbritannien (? , han kom iaf från ett land där dom snacka engelska) - Ted. Han var en mörkbrun häst b eller c-ponny som var en busig och mullig krumelur. Sen så red man väl där och det var mysigt, sen kom vi till mitt första ridläger. Jag fick hästen Happy Boy som då blev min BÄSTA vän och min favorithäst på hela ridskolan. Vi hade jätteroligt på lägret och jag vann på avslutningstävlingen, jag kom delad etta med en annan tjej (kommer inte ihåg vem). Jag tror att det va på det första ridlägret jag hade Matilda Hedlin som ledare, men jag kommer inte riktigt ihåg. Jag red olika hästar och på loven så hade dom "ridfritids" då man fick rida och äta lunch. Det var dom bästa dagarna i mitt lilla liv! Sen så kom vi till ridläger nummer två jag fick Maniana som då var en av dom bästa hästarna i hela världen! Det var bara ridläger så en dag så skulle vi åka ut till våran egna stora häst som vi hade köpt från åkerby. Hon var sjuk och samma dag så avlivades hon, jag kan minnas hur förvirrad jag var när farmor och farfar kom och hämtade mig istället för mamma och pappa, men dom hade sorg. Nästa dag åkte jag till ridlägret som vanligt, jag hade roligt men det satt ju såklart därbak i huvudet, Indra levde inte lägre... Dom sämsta dagarna i mitt liv utbröt och jag mådde extremt dåligt. Jag fortsatte rida och jag blev duktigare och duktigare. En sommar när jag kom tillbaka till ridskolan så hade rätt många hästar försvunnit, eller det var iallafall då jag la märke till det. Happy Boy Var avlivad detsamma Ted och många flera, vissa var även pensionerade. Sen efter ett tag så startade jag min första tävling, det var år 2009 på Fideli. Första gången på dinner jumpen så var vi felfria, sen så vägrade vi ut oss och jag fick väldigt dåligt självförtroende. Sen så kom vi till sommaren 2010 den bästa sommaren i mitt liv, jag hänger med min kompis Charlotte till Karlshem och där lär jag mig jättemycket, jag lär mig att få dom flesta hästar i form och på hösten så kommer Nelly till oss.Jag slutar också på ridskola. Nu har snart 6 månader gått och jag har lärt mig en MASSA! Jag är jättenöjd med min utväckling men jag måste bättra på i hoppningen! Så gick det alltså det hela till.